Gå till innehåll
Translate
Visit Vänersborg
Mina sidor (e-tjänster)

Verktygsfält

Egenkontroll del 2 – Riskbedömningar & Rutiner

Kom igång / Uppdatera egenkontrollen

Ni har redan någon form av egenkontroll. Gå nu igenom det strukturerat och se till att allting dokumenteras på en plats som alla känner till. Egenkontrollen kan samlas i en pärm eller en mappstruktur digitalt. En del rutiner gör sig bäst uppsatta i verksamheten så att man blir påmind om dem. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamheten.

På den här sidan kommer vi att gå igenom följande steg:

  1. Undersök och bedöm riskerna
  2. Se till att det finns skriftliga rutiner
  3. Tydliggör ansvarsfördelningen
  4. Inordna egenkontrollen i det dagliga arbetet

Steg 1. Undersök och bedöm riskerna

Nu är det dags att gå igenom verksamheten och identifiera och bedöma de risker som finns eller skulle kunna förekomma. Den som driver en skola eller en förskola måste ha kunskap om vilka risker som kan finnas i inomhusmiljön och hur man förebygger dessa.

Gå igenom olika områden (förslag på frågor att utgå ifrån finns här nedanför), identifiera och bedöm riskerna, och föreslå åtgärder, både vad ni kan göra förebyggande för att minska riskerna och vad ni behöver göra vid konstaterade brister. Riskbedömningarna ska dokumenteras. Vidare kommer detta även att resultera i skriftliga rutiner.

Bra att tänka på:

  • Riskbedömningen ska göras med jämna tidsintervall.
  • Inför större förändringar i lokalerna, såsom ombyggnationer eller ändrade städavtal, behöver man titta extra på riskbedömningar i samband med det.

Ta hänsyn till att många barn har allergier!

A. Lokaler

  • Finns det problem med hälsobesvär i lokalerna?
  • Finns det ett inplanerat underhållsarbete eller behov av underhåll av lokaler, inredning eller annan utrustning?
  • Finns det kända byggnadstekniska brister eller pågående utredningar?
  • Har radonmätningar gjorts?
  • Har temperaturmätningar gjorts?
  • Vilka kemikalier finns i lokalerna och var förvaras de?

B. Luftkvalitet och buller

  • Känner personal till hur ventilationen fungerar (och hur den kan forceras eller stängas av)?
  • Hur många personer kan maximalt vistas i respektive rum utifrån ventilationen?
  • Har det gjorts koldioxidmätningar?
  • Hur går felanmälan till och hur får ni återkoppling?
  • Vilka bullerkällor förekommer?
  • Har ni mätt ljudnivåer i olika utrymmen?
  • Vem är ansvarig för luftkvalitet och buller?

C. Städning

  • När utförs storstädning och vad ingår?
  • Hur är lokalens städbarhet? Är det svårt att komma åt någonstans? Var samlas damm?
  • Kan verksamheten göra mer för att göra lokalerna lättstädade?
  • Hur ofta behöver mattor och annan textil inredning göras rent?
  • Hur ser ansvarsfördelningen ut och vad är pedagogernas ansvar?
  • Dokumenteras brister i städningen?

D. Hygien

  • Finns det ett tillräckligt antal toaletter utifrån elevantal?
  • Hur fungerar städningen av toaletter och duschutrymmen?
  • Får toaletter tillsyn tillräckligt ofta för att hållas fräscha?
  • Hur ofta städas duschar och omklädningsrum?
  • Vilka möjligheter har ni att utöka städningen vid utbrott av smitta?
  • Har ni koll på varmvattentemperatur i varmvattenberedare och tappställen?

E. Utomhusmiljön

  • Har ni koll på att leksaker och material inte innehåller hälsoskadliga ämnen?
  • Finns det tillgång till grönska och naturmiljöer?
  • Hur stor del av skolgården har skugga?
  • Hur stor del av skolgården klarar riktvärdet om 50 dB (ekvivalent nivå) från trafikbuller?

Steg 2. Se till att det finns skriftliga rutiner

Utifrån riskbedömningarna blir det enklare att se vilka rutiner som behövs. Nedan finns några exempel på rutiner som bör finnas. En bra rutin beskriver vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras, vem som ska göra det och hur det ska dokumenteras.

  • Städrutin (Inklusive:)
    • Städschema
    • Rengöring av exempelvis leksaker
    • Tvätt av textilier
    • Uppföljning av städning
    • Ansvarsfördelning
    • Rutin vid brister
  • Rutin för avstämning med fastighetsansvarig vilka kontroller som görs och resultatet av dessa
    • Exempelvis kontroll av ventilation, radonmätning, temperaturmätning
  • Hygienrutiner
    • Även rutin för skötbord på förskolor
  • Rutin vid smittutbrott
  • Rutin för förebyggande av legionella
  • Rutin för solskydd
  • Handlingsplan för värmebölja
  • Inköpsrutin
    • Produktval och substitution med hänsyn till hälsa och miljö
  • Rutin för avfallshantering
  • Klagomålsrutin

Exempel på annan dokumentation som bör finnas i egenkontrollen:

  • Underhållsplan
  • Personbelastningskarta (ventilation)
  • Rapporter från mätningar, OVK, radon, bullermätningar med mera
  • Tidigare inspektionsrapporter från Miljö- och hälsoskyddsnämnden och andra tillsynsmyndigheter
  • Beslut med försiktighetsmått från Miljö- och hälsoskyddsnämnden (efter anmälan)
  • Kemikalieförteckning
  • Säkerhetsdatablad (för kemikalier)
  • Dokumentation om avfallshantering
  • Dokumenterad uppföljning av brister

Steg 3. Ansvarsfördelning

En dokumenterad ansvarsfördelning ska finnas som tydliggör vem som är ansvarig för vad inom miljöbalkens område.

Av ansvarsfördelningen ska det minst framgå vem som är ansvarig för

  • Verksamheten
  • Uppdatering av egenkontrollen
  • Underhåll och skötsel av lokaler
  • Ventilation
  • Radon
  • Avfallshantering
  • Städning
    • Rengöring av mattor
    • Egenkontrollen
    • Att lagstiftning följs

Inom varje område går det att skriva ut en mer detaljerad fördelning.

Exempel (påhittat) om solskyddsrutin på förskola:

  • Rektor är ansvarig för egenkontrollen.
  • Fastighetsägare är ansvarig för att sätta upp solskydd på skolgården.
  • Rektor är ansvarig för att ta upp rutin om solskydd på APM på våren.
  • Föräldrar är ansvariga för att smörja in med solkräm och att barnen har täckande kläder och solhatt.
  • Rektor är ansvarig för att informera föräldrar.
  • Pedagoger är ansvariga för att smörja in barnen med extra solkräm.
  • Pedagoger är ansvariga för att förlägga aktiviteter i skuggan.

Steg 4. Inordna egenkontroll i det dagliga arbetet

Egenkontrollen är ett ständigt pågående arbete som noga ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras.

Fundera över:

  • Vilka rutiner finns?
  • Är rutinerna kända?
  • Tillämpas rutinerna?
  • Vad är resultatet av rutinerna?

Egenkontrollen bör inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Påminn om de rutiner som finns. Följ upp att rutiner fungerar som det är tänkt och att eventuella brister åtgärdas. Sammanför det gärna med det systematiska arbetsmiljöarbetet för att undvika dubbelarbete.

Gå vidare till Egenkontroll del 3

Relaterad information

Sidinformation

Senast uppdaterad:
6 maj 2025